Nytt tema: utbildning & arbetsliv!

Med annalkande sommarvindar och solen i antågande riktar Herthabloggen ljuset mot utbildning och arbetsliv: ett område där begränsningarna från samhället varit fantasifulla, innovativa och flertaliga. I detta tema ligger fokus på vilka könsrollsförväntningar, utmaningar och framsteg främst kvinnor inom utbildning, yrkesarbete och olika professioner ställts inför. Inte minst har kroppspolitiken inkapslat den tidstypiska synen på könet: från sekelskiftets hysteriska livmodervandringar till karriärskvinnans självklarhet i vår tid.

simson-petrol-110900Tema 6: utbildning & arbetsliv.

Flera av de främsta förkämparna för kvinnlig rösträtt i Europa tillhörde de mer välutbildade och yrkesverksamma kvinnorna i sin samtid — med ekonomiska resurser kunde regelverk omförhandlas och steget in i universitetsvärlden återupptas i gränslandet mellan 1800 och 1900-tal. ”Återupptas?” undrar du kanske nu. I detta läge är det väl värt att påminnas om att det inte bara är de faktiska vetenskapskvinnor, yrkeskvinnor och filosofer som bidragit med oförglömliga insatser som sopats under mattan i den snäva historieskrivningen — Ada Lovelace för att nämna en. Också historien om hur den yrkesverksamma eller utbildade kvinnan i olika tidsåldrar utmanat eller välkomnats av samhället har lyst med sin frånvaro.

Med upplysningen och dess vetenskapsrevolution kom nämligen uppdelningen mellan den privata och professionella sfären att bli strikt, med följderna att de kvinnor som arbetat jämsides sin partner i hemmets verkstad med astrologi, vetenskap eller botanik uteslöts från universitet och därmed även lärlings- och utbildningsmöjligheter såväl i som utanför hemmet. Läroplatser, vetenskapskvinnor och innovatörer gick förlorade då hemmet blev synonymt med familjen och kunskapen med universiteten. Kvinnor som Maria Sibylla Merian, Laura Bassi och Maria Margarethe Winkelmann skulle länge sova i skuggan av de manliga motsvarigheternas uppmärksamhet, och många är ovetande om främst de italienska universitetens kvinnliga professorer – en tradition som bröts vid 1800-talets början. Inte heller skulle eftervärlden tala om Fatima bint Muhammad Al-Fihri Al-Quraysh, grundare av Al Quaraouiyine universitetet i Marocko som ännu används. Först 1889 skulle trenden brytas då matematikern Sofia Kovalevskaja utnämndes till professor vid Stockholms Universitet.

Bildresultat för Al Quaraouiyine universitetet

Al Quaraouiyine Universitetet i Fez, Marocko.

Samtidigt är det mer än välkänt att kvinnor ur de mindre välbeställda ekonomiska skikten ständigt genom historien arbetat sida vid sida med övriga familjen, och i många fall visat prov på särskilt innovativ företagsamhet och inte minst oerhörd uthållighet under särskilt påvra förhållanden. I och med den industriella revolutionen förändrades kvinnans position, från arbete jämsides mannen, till det sedermera traditionella, från början borgerliga, hemmafruidealet. Den ensamme försörjaren blev därmed ett ideal som skulle komma att leva vidare in i vår tid.

Industrialiseringen skapade fler jobb för kvinnor i västvärlden att söka, samtidigt som dessa var mindre avancerade i utförandet och därför genererade lägre lön. Arbeten som tidigare kunde genomföras i hemmet, och varvas med hushållsarbete, flyttades till fabriksmiljöer. Arbetsflytten till fabriker förvandlade även tidigare kvinnokodade yrken till mansdominerade sådana. Kvinnolönerna i fabrikerna sågs som dessutom kompletterande till mannens, och i takt med att det borgerliga kvinnoidealet växte fram försvårades även möjligheterna till självständig försörjning. Graviditetsrisken minskade samtidigt kvinnors fabriksanställningar då möjligheten till familjeplanering var kraftigt begränsad. På sikt gav industrialiseringen en förskjutning i arbetsdelningen mellan könen, samtidigt som unga kvinnor från medelklassen fick möjlighet att fylla kontoristpositioner inom robert-katzki-119130industrin eller börja arbeta som småskollärare eller butiksbiträden.

För kvinnor i Europa blev de två världskrigen därför, oavsiktligen, en stor frigörelseprocess från hemmafruidealet: medan männen kämpade på krigsfronten krigade kvinnorna på hemmafronten. Deras yrkesverksamma tid kom att motbevisa många argument i det seglivade rösträttsmotståndet, även om det i exempelvis Frankrike skulle dröja ända till 1948 och i den österrikiska kantonen Appenzell Innerrhodens Landsgemeinde till 1990 innan rösträtten var ett faktum. Samtidigt finns flera exempel på kvinnor och män som nekats utbildning med hänvisning till hudfärg eller etnicitet – ett av de mer kända exemplen är fallet Little Rock Nine 1957 i Arkansas, USA. Om detta har en av studenterna, Gloria Ray Karlmark, berättat: medborgarrättskämpen tillika patentingengörens historia från Sommar i P1 finner du här.les-anderson-197904.jpg
I Sverige beskrivs just möjligheten till högre utbildning, stöttat av CSN, som en fundamental förklaringsfaktor till att kvinnor med olika sorters socioekonomisk bakgrund på 60-talet kunde erövra nya områden i de manligt dominerade universitetsinstitutionerna. Idag utgör kvinnor den mest välutbildade parten av de två könen, och cirka 50 % fler kvinnor än män finns registrerade vid högskole- och universitetsutbildningar i Sverige enligt SCB. Samtidigt utgör pojkars fallande prestationsresultat i skolan grogrund för oro och uppmärksamhet. ”Anti-pluggkultur” krockar med den generella trenden av duktiga flickor, som lägger mycket och noggrann tid på skolprestationerna, vilket bland annat förklarar de stora resultatskillnaderna enligt Skolverket.
raoul-ortega-154963
Än idag nekas dock kvinnor världen runt på grund av sitt kön såväl utbildning som egna försörjningsmöjligheter, jämställda löner och rättvisa chanser att ta sig ut ur fattigdom och in i historieböckerna. Även om majoriteten av de 757 miljoner människor i världen som inte kan läsa en bok eller skriva sitt namn är kvinnor enligt UNICEF, så går utbildning och riktade insatser mot just flickor och skolgång nu framåt. Låt oss hoppas att vägen dit går fort och att varje person i framtiden har rätt till såväl utbildning som arbete, oavsett kön, etnicitet eller ekonomi.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Fotografier: https://unsplash.com/

Nyfiken på mer? Läs Londa Schiebingers bok ”Has feminism changed science?” & Lennart Schöns ”Vår världs ekonomiska historia: Den industriella tiden” som legat till grund för detta inlägg!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s