Tema 6: utbildning & arbetsliv. Flickor får sämre betyg för att de är flickor!

Flickor får sämre betyg för att de är flickor! — Hertha nr 6, 1983.

Det var samma skrivning. Men när det stod ett pojknamn på blev det ett högre betyg än när det stod ett flicknamn.Skärmavbild 2017-08-25 kl. 14.20.20

På en internationell forskarkonferens (GASAT II) som nyligen hållits, presenterades resultat från en stor engelsk undersökning om lärares betygsättning. Man ville veta om lärarna påverkades i sin betygssättning av vilket kön eleven tillhörde. 306 kemilärare ingick i undersökningen, vars syfte var att undersöka vilka faktorer som bidrog till att man lyckades eller ej i naturvetenskapliga ämnen.

matthew-henry-87142.jpgLärarna var högstadielärare med mångårig undervisningserfarenhet. 1/3 var kvinnor. De skulle bedöma en laborationsredogörelse och en uppsats på temat ”vad jag tycker om naturvetenskapliga forskare”. Redogörelserna och uppsatserna gjordes speciellt för undersökningen och lärarna fick uppgifter om kön och ålder hos författarna. En och samma redogörelse och uppsats presenterades för bedömning för hälften av lärarna med flicknamn och hälften med pojknamn under.

Lärarna skulle betygsätta redogörelserna och uppsatserna. De skulle också uttala sig om den vetenskapliga noggrannhet som visats och om elevens förståelse för ämnet. De skulle vidare bedöma elevens attityd till och intresse för naturvetenskap, samt elevens lämplighet för att fortsatta studier av ämnet på en högre nivå.

För samtliga ovan angivna bedömningsgrunder liksom den direkta betygssättningen fick flickorna sämre betyg än pojkarna. Resultaten var statistiskt signifikanta, vilket innebär att resultaten vetenskapligt bedöms som faktiska: det är inte slumpen som åstadkommit resultaten!aaron-burden-143103Resultaten säger alltså att lärarna ger lägre betyg till flickor bara för att de är flickor. En och samma laborationsredogörelse och uppsats ges lägre betyg av såväl kvinnliga som manliga lärare om det står ett flicknamn under. Flickor tros inte vara lika intresserade av naturvetenskap just för att de är flickor, inte för att de faktiskt visat lägre intresse eller egentligen presterat sämre.

Till detta kan vi lägga redan tidigare kända fakta att även när flickörn verkligen har högre betyg än pojkarna, tror både lärarna, pojkarna och flickorna själva, att de har lägre betyg än pojkarna. Dessa nedslående resultat uppvägdes av andra rapporter som visar att det går att göra något, flickors traditionella val går att påverka, lärare kan göras medvetna om sin omedvetna diskriminering.

Märta Fritz


Att uppmuntra till upptäckter

Sedan 2015 har Tekla, en teknikfestival för tjejer mellan 11-18, anordnats av KTH och artisten Robyn. Målet är att utmana den skeva snedfördelningen mellan könen i teknikområdet, och målet är att fler tjejer ska söka till KTH och tekniska utbildningar på sikt.robyn4.21.2013-1.jpgEftersom tekniken sätter förutsättningarna för framtiden anser skaparna att det just därför är viktigt med spridning avseende vilka som påverkar dess utveckling. Inte minst påverkar här förväntningarna från omgivningen — skola, lärare, förebilder — vad du som individ väljer eller vågar att utveckla dina färdigheter inom.

KTH tillhör en av de högskolor som genom bland annat mentorprogram arbetar för att fler kvinnor i framtiden ska välja doktorandutbildningar och arbeta som lärare. Glädjande nyheter är samtidigt att 2016 var ett rekord år avseende sökanden till de traditionellt manligt dominerade civilingengörsprogrammen vid de svenska universiteten. På KTH gav exempelvis speciella rekryteringssatsningar riktade mot tjejer resultat.scott-webb-207879.jpgNationalekonomien Ulf Zölitz har forskat på hur genusfördelningen påverkar resultat och vidare studier. För att öka andelen kvinnliga forskare och kvinnor på ledande positioner menar han att förebilder av samma genus som studenten är viktigt. Kvinnliga studenter visade sig i hans studier i högre utsträckning välja en akademisk karriär om deras lärare på universitetet också var kvinnor. Just mentorsprogram, liknande KTH:s modell, menar han kan vara en väg att höja procenten kvinnor inom akademin på lång sikt.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Skärmavbild 2017-08-25 kl. 14.18.37

Annonser

Tema 6: utbildning & arbetsliv. Är det självklart att alla forskare är män?

Är det självklart att alla forskare är män? – Hertha nr. 2, 1979.

”Människans historia är också kvinnornas — låt oss forska ivrigt efter våra anmödrars liv!” Det skriver Ann-Sofie Kälvemark, docent i historia vid Uppsala Universitet och forskningssekreterare vid Riksbankens Jubileumsfond år 1979. Vad gör undervisning, kurslitteratur och förutfattade meningar med våra akademiska aspirationer i längden?Skärmavbild 2017-08-16 kl. 11.10.31

Sommaren 1973 fick jag ett forskningsanslag från Ford Foundation. Denna glada nyhet meddelades Uppsala Universitet i ett brev som avslutades så här: ”We wish dr. Kälvemark luck in his important research”.  Ford Foundation trodde uppenbarligen att jag var man, eller kanske snarare tog det för givet. Men det är väl ändå en ganska oskyldig felsägning och ingenting att hänga upp sig på. Forskare är ju i allmänhet män.

Så småningom läggs den ena oskyldiga felsägningen till den andra, och man tycker att ett mönster faller ut. Är det självklart att alla forskare är män? Är jag på något sätt annorlunda och behandlas jag annorlunda som forskare därför att jag är kvinna? Det är en fråga som jag tror att varje kvinnlig forskare någon gång ställt sig.

Det finns en annan sida av problemet, som också kan illustreras ur egen erfarenhet. Tillsammans med tre andra forskare (män) har jag ställt samman en bok med källtexter till den svenska utvandringens historia. Vid slutgranskning av manus upptäckte jag att ett par självbiografiska notiser om pigor som utvandrat till Amerika hade redigerats bort och ersatts med en manlig arbetares berättelse.mr-cup-fabien-barral-86074.jpg

Detta fick mig att börja tänka. Jag gick noga igenom hela manuset. Överallt handlade det om män som utvandrat, bara män — i själva verket fick man intrycket, att den svenska utvandringen till Amerika bestod av enbart män. Varför tog vi det som en given sak, att den svenska utvandringens historia var de manliga utvandrarnas historia? Handlar för oss i själva verket all historisk forskning om män? 

Med dessa båda exempel har jag velat illustrera två grundläggande problem för en kvinnlig forskare. Diskrimineras hon som forskare för att hon är kvinna? Och finns det en forsknings- och undervisningstradition, ett allmänt accepterat vetenskapligt mönster, där männen och deras angelägenheter självklart är det väsentliga? Trots att socialhistoria slagit igenom som forskningsinriktning tycks det ju vara så, att när man skall skildra de förtryckta och fattiga, är det de förtryckta och fattiga männen man är intresserad av, medan de förmodligen i ändå högre grad förtryckta kvinnorna lämnas åt sidan.

Det råder knappast någon tvekan om, att vi har ett vetenskapat mönster, där männen är de viktiga, även om de senaste åren vittnar om en något förändrad inställning. Detta lär man in och har lärt så väl, att man också som kvinnlig ”medveten” forskare läser risken att glömma bort kvinnor eller att ställa relevanta frågor om kvinnor, när de tas upp. faustin-tuyambaze-135473.jpgNär man begrundar siffrorna för grundutbildning, forskarstuderande och anställda forskare och lärare vid vår institution, är den mest påfallande iakttagelsen naturligtvis skillnaden mellan just forskarnivån och grundnivån. Det är här något särskilt negativt händer, det är här kvinnorna faller bort, och det är alltså rimligen här man framförallt borde sätta in undersökningar och åtgärder. Naturligtvis kan kvinnornas val att inte fortsätta bero på många faktorer, som inte har med förhållanden inom undervisning eller forskning att göra. Men i den utsträckning den har med sådana förhållanden att göra bör man sätta in de åtgärder man kan. Det gäller här dels inställningen till kvinnliga studenter, dels, och i högre grad undervisningens och forskningens innehåll.

samuel-zeller-113381

Under de allra senaste åren har vid vår institution åtminstone en grundbok införts, som konsekvent tar upp kvinnans historia. Vidare har i ganska stor omfattning ämnen som rör kvinnor, familj och angränsande områden delats ut för uppsatser och projektstudier på grundnivån. Det är kanske för tidigt att tala om följden av detta, men en viss ökning av antalet kvinnliga studerande på C-nivån tycks vara resultatet. En medveten långtgående satsning på kvinnoaspekter i såväl grundutbildning som forskning borde därför också kunna ge resultat. Men för detta behövs stöd i form av nya kursplaner, medveten styrning av forskningsanslag till kvinnoämnen, kanske också i form av sk. positiv särbehandling av kvinnor.

Ann-Sofie Kälvemark


Forskning, akademi & jämställdhet idag

Paradoxen med övervägande andel kvinnliga studenter och ändå övervägande andel manliga forskare är fortfarande idag ett ämne aktuellt för diskussion och analys. Senast 2016 släpptes boken ”179 år av ensamhet” som behandlar 10 kvinnliga forskares upplevelser av sitt arbete i den mansdominerade akademiska miljön på Handelshögskolan i Stockholm. I antologin avhandlas ojämställdhetens uttryck i universitetsvärlden — och alltifrån ifrågasättande av kompetens till manliga kollegors fäbless för nakenhets-cocktailbjudningar blottläggs.9789100156459.jpg

Agnes Wold och Christine Wennerås, forskare, blev 1997 kända för den forskningsartikel som samma år presenterades i Nature. De uppmärksammade i sin kvantitativa studie hur kvinnor missgynnas i forskarassistenttjänster inom medicinområdet.

Motiveringen då de utsågs till hedersdoktorer vid Chalmers Tekniska Högskola löd: ”Christine Wennerås och Agnes Wold promoveras till hedersdoktorer för sin forskning om vad som styr kvinnors och mäns möjligheter att göra forskarkarriär. Med kvantitativa vetenskapliga metoder har de tydliggjort hur förutfattade meningar och personliga relationer påverkar bedömningen av forskares kompetens och hur detta systematiskt missgynnar kvinnor.”

statistiknyhet-2017-04-17-diagram-2-andel-kvinnor-och-man-bland-professorer-2006-2016-helarspersoner

Däremot har utvecklingen de senaste tio åren visat på blygsamt positiva trender — andelen kvinnliga professorer har dubbats mellan 2006-2016, och inom heltidsprofessurerna ökat från 17  till 27 %. Även om andelen anställda kvinnor på högskolor har ett litet övertag – med 52 % kvinnor, 48 % män – så är könsfördelningen mellan könen avhängig vilka arbetsuppgifter som utförs: på den administrativa sidan är exempelvis 76% av de anställda kvinnor, medan professurerna endast uppgår till 27 %.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

scanner@1.6miljonerklubben.com_20170129_165528-page-005.jpgscanner@1.6miljonerklubben.com_20170129_165749-page-001

Tema 6: Utbildning & arbetsliv. Vantrivsel i välstånd.

Skärmavbild 2017-07-26 kl. 13.51.06.pngLyckohets och tristess? Boken ”The feminine mystique” inspirerar år 1964 Hertha-skribenten Karin Thelander till eftertanke om just kravet på lycka och att vara lyckad. Och kanske är nutidens jämförelsekrav en icke-unik företeelse?

Vantrivsel i välstånd — Hertha: nr. 1, 1964.

<i></i>Betty Friedan har konstaterat en utbredd vantrivsel hos den amerikanska medelklasskvinnan av i dag. Och detta trots att — eller just därför att — hon har allt vad hon kan önska sig: god ekonomi, ett vackert hem i en prydlig förort, alla moderna bekvämligheter, en uppmärksam och hygglig man, ett lagom antal barn.

Betty Friedan har försökt komma åt orsakerna till denna vantrevnad, ser som som den viktigaste orsaken just ”the feminine mystique” eller myten om kvinnligheten. Den myten tränger sig på kvinnorna från alla håll, från läroböcker, tidningar, reklam, psykologiska handböcker. Överallt får de inpräntat att en kvinna först och främst måste realisera sig själv som könsvarelse, som maka och mor och centrum i ett hem. Gör hon det blir hon lycklig.

Betty Friedan visar hur kvinnlighetsmyten har vuxit fram efter andra världskriget. På trettiotalet kunde ännu veckopressnovellerna handla om charmfulla och lyckliga yrkeskvinnor, men nu måste alltid yrket offras för den Enda Sanna Vägen till veckopressnovellens happy-end-himmelrike. Myten om kvinnligheten har inte alls samma dominerande ställning här. De svenska unga flickorna har en betydligt bredare marginal för sin självständighet än vad de amerikanska tycks ha.

Skärmavbild 2017-07-26 kl. 13.45.16.pngMen ändå. Har inte en omsvängning skett här också? Ibland tycker jag att bilden ser ut som en medeltida triptyk: först den glamorösa unga flickan, så mitt bilden, den lyckliga bruden med slöja och krona, ett idealiserat bröllopsfoto, till sist bilden av den unga modern med ny fräsch våning, babyutstyrsel i skärt och ljusblått och den allra sötaste lilla baby slumrande i en modern barnvagn. Flera bilder finns inte, ”fullfillment” är nådd, livets mening realiserad.

Det är nog inte utan att man tycker att de här bilderna har fått större makt nu än förr, och att flickorna har fått alltmer bråttom att realisera dem. ”Det är modernt att vara tonårsmamma” som det stod i en tidning häromdagen. Åtminstone fordras det att man samtidigt kan visa upp alla tecken på ett lyckat sexualliv, man, barn och ett harmoniskt hem. Kan man inte det betraktas man nog lätt som en stackars misslyckad och olycklig, antagligen neurotisk individ, som frenetiskt odlar andliga och kulturella intressen för att kompensera det väsentliga och vitala misslyckandet.

Man måste kunna visa att man är åtråvärd, har pojktycke, är uppvaktad, är lyckligt gift osv., annars är man inte bara privat olycklig, utan framför allt utåt stämplad som en misslyckad och mindervärdig individ. Lyckan blir alltså ett bevis på ens fullvärdighet som människa. En fruktansvärt grym livsåskådning.Betty Friedan.

Nå, nu kan man fråga sig: vad föreslår Betty Friedan för vägar till lösning av problemet? Hur ska den kvinnokategori hon talar om komma ur sin känsla av besvikelse, leda och stagnation? Hon har egentligen ett generalrecept: ut i yrkeslivet med dem! Det är hemmafruns instängda, begränsade tillvaro som är orsaken till all deras misstrivsel. Visserligen slipper männen lindrigare undan kravet på att vara lycklig, men i gengäld kommer kravet på att vara lyckad, dvs. vara framgångsrik, göra karriär, tjäna pengar, helst mer än grannar och andra jämförelseobjekt.

Är det kanske så att både män och kvinnor i vår tids amerikanska och amerikaniserade välståndssamhälle alltför tidigt pressas in ensidigheten, som har att göra med en sorts överskattning av begreppen ”lycklig” och ”lyckad”? Eros och Fortuna är nyckfulla och grymma gudar.

Betty Friedan talar någonstans i sin bok om den sanna tillfredställelse för människan som ligger i att tjäna en stor idé och leva för mänskligheten. Hon har rört vid problemet om den moderna människans svårighet att finna mål och mening i sitt liv, sedan hon i stor utsträckning gjort sig urarva av gamla ideal och värderingar. Och det problemet lär gälla för både hemmafruar, yrkeskvinnor och män i city.

Karin Thelander


Sociala medier & yrkesliv i förändring?

josh-felise-79105.jpgSociala medier är idag en integrerad ingrediens i samtidens såväl prestationskrav som kroppshets. Att vi matas med ouppnåeliga ideal, gränslös tillgång till retuschering och möjlighet att jämföra sig kan skapa prestationsångest. Känslan av att vara lycklig eller lyckad hamnar ännu längre bort, just eftersom överflödet av tillrättalagda sanningsbilder och uppdateringar skapar en illusion av någon annans alltigenom lyckade eller lyckliga tillvaro. Men att de jämförelsekrav som följer i dess spår skulle vara unika för dagens post-moderna samhälle kanske är en förenkling: ska vi tro 60-talsartikelns beskrivningar verkar vi nämligen leva med samma press att vara lyckad och lycklig, nu som då. Möjligen tar det däremot sig fler och mer frekventa uttryck idag.

michael-prewett-126900 Samtidigt kan en skillnad utrönas från det ABC-liv i tre delar som skribenten beskriver: sedan 1964 har en längre period tillkommit i gränslandet mellan gymnasium- och universitetsutbildning eller arbete, vilket ritat om kartan för när giftermål, yrkesliv och vuxenliv förväntas påbörjas.

Att såväl kvinnor som män arbetar idag är antagligen ändå den största skillnaden från hur det såg ut 1964. Eftersom även kvinnor utbildar sig och vill göra karriär är förstföderskorna idag något äldre än under 60-70-talen då trenden var yngre mammor. Även på denna front tycks alltså den tredelade livscykel artikelförfattaren beskriver ha ändrats. Förhoppningsvis bör även ”vantrivsel i välstånd” ha minskat, i alla fall om vi ska tro på att Betty Freidans framgångsrecept med fler yrkesverksamma och färre hemmafruar fungerar.

Ändå ifrågasätts det självförverkligande arbetet idag, i individualismens gyllene tidsålder: varför har jobbet blivit så viktigt för 2010-talets personliga identitetsbygge? Enligt World Value Service ligger Sverige i topp när det gäller individualism och självförverkligande – en trend som ökat sedan 80- och 90-talet. Ett initiativ som ifrågasätter utvecklingen med vår oerhörda arbetsfixering är Frihetsförmedlingen (en pastisch på Arbetsförmedlingen) som verkar för en ”nationell omställning, mitt i en av vår tids största utmaningar: övergången från lönearbete till frihet”.
thomas-kelley-91838Även professor Bodil Jönsson är i en intervju med Veckans Affärer kritisk till den centrala, för att inte säga fundamentala roll, arbetet fått i relation till den upplevda lyckan och känslan av att vara lyckad i dagens samhälle. ”Lönearbete har, paradoxalt nog, blivit den främsta garanten inte bara för inkomst utan också för sammanhang, självförverkligande, tillhörighet, existensberättigande och trygghet. Det verkar vara främst genom arbete som man visar och bevisar sitt värde som människa. Men måste det verkligen vara så?”

Någonstans passar ändå Karin Thelanders reflektioner bra in i både nutid och dåtid. Den otvungna lyckan är en sällsam fågel som är konstant eftertraktad men svår att uppnå permanent oavsett tidsera, och som i vissa avseenden verkar skapa mer stress än genuint livsnjutande. Kanske var frånvaron av kvinnors individuella självförverkligande på 60-talet ett problem jämförbart med yrkesfixeringens självförverkligande krav idag? I båda fall är den sociala jämförelsen, strävan efter upplevd lycka och att vara lyckad, något som går igen. ”Lyckan blir alltså ett bevis på ens fullvärdighet som människa. En fruktansvärt grym livsåskådning”.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Tema 6: Utbildning & Arbetsliv. Vill vi ha husmödrar med låg självkänsla?

Skärmavbild 2017-07-19 kl. 15.29.11.pngPå gymnasiet är utbildningen anpassad efter killarna och uppbyggd kring den manliga normen — normen om såväl vad som värdesätts som kunskap samt hur kunskaperna bäst lärs ut. Det menar sociologen Viveka Alsbjer, när Hertha år 1986 intervjuar henne.

Vill vi ha husmödrar med låg självkänsla? — Hertha, 1986.

På konsumtionslinjen i gymnasiet lever och frodas ännu de gamla handboksidealen om vad en kvinna bör veta och kunna. Det hävdar Viveka Alsbjer, sociolog, som studerar dagens kvinnoutbildningar. ”Undervisningen syftar till att ge eleverna en viss social kompetens, att träna dem i att göra det moraliskt riktiga. En tendens som är vanlig i flickfostran. Moralen på de mansdominerade linjerna är kopplad till yrket. Och verktygen. De undervisas aldrig i social färdighet.”

Nu hotas konsumtionslinjen med motiveringen att linjen inte är yrkesförberedande. Då mister de flickor som skolan betraktar som ”mognadselever” sin tillflykt i gymnasieskolan. Viveka Alsbjer anser som sociolog att gymnasieskolan ser ut som den gör beroende på arbetsdelningen i samhället. Praktiska kunskaper ställs i motsatsställning till de teoretiska, det intellektuella arbetet skiljs från det manuella.chalis007-189517.jpg”Det som skrämmer mig bland flickorna på konsumtionslinjen är att de har så klart för sig att de inte passar in, att de inte kan. ”Det klarar jag aldrig” är en vanlig inställning bland tonårstjejerna. Ofta fastnar den som forskar om flickor i en tradition där killarnas värld är normen. Där framställas flickorna som undantagen, som sådana de inte är. För att undvika denna negativa utgångspunkt krävs öppenhet och klarsynta ögon, förmågan att äska nya vinklar.”

Att vissa elever slås ut och får svårigheter i skolan har också en samhällelig botten. ”Många flickor som inte trivs i skolan kommer från arbetarklassen. I skolan tvingas de till självförnekande eftersom de döljer erfarenheter och kunskap som inte passar in i skolvärderingarna. Vi lever i ett hierarkiskt, meritokratiskt samhälle. För att komma fram måste man ha vissa meriter, betyg och utbildningar. Sakligheten i skolan, den strikta indelningen i ämnen, de många lärarna, allt är en struktur som passar pojkarna bättre än flickorna.”

Men flickorna känner knappast igen sig i det kunskapsstoff som förmedlas eftersom läroplan, böcker och kursinnehålls har en manlig uttolkning som grund. Och när flickornas föreställningsvärld inte stämmer med läroböckernas blir det bock i kanten.

jazmin-quaynor-36221”Jag tror personligen att det är nödvändigt med en starkare kvinnlig orientering i samhället för en större helhet. Men hur kvinnokunskaper ska behållas, bevaras och förstärkas i skolan idag — där sätter jag ett frågetecken. Idag har många enskilda kvinnor blivit medvetna om villkoren i sitt kvinnoliv. Men denna stora gemensamma kunskap har ännu inte funnit sitt kollektiva uttryck”, säger Viveka Alsbjer.

Anita Widén


Samtidsstress & representationsbrist

Enligt forskning slår betygssystem och den skadliga stressen hårdast mot tjejers hälsa — fastän de betygsmässigt presterar bättre än killar i samma ålder. Enligt CSN:s studie beror detta på högre prestationskrav hos tjejerna än killarna. På kommande Apelrydsseminarium, 11-12 augusti, är temat hälsa och jämställdhet, där ett av panelsamtalen bland annat kommer att beröra den stress och ohälsa främst unga kvinnor drabbas av. Medverkande är bland andra Julia Lindh, ordförande Sveriges elevråd, och Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot liberalerna.

Bildresultat för en annan historiaÄven representation i skolböcker har diskuterats friskt senaste åren, och en av de senaste bidragen är Lina Thomsgårds redaktörsjobb ”En annan historia”, som porträtterar intressanta personer som inte hyllats i tidigare historieskrivning.

Men liksom i artikeln kvarstår arbete med representation i skolböcker, och när DN 2015 granskade de vanligaste läromedlen utgjorde kvinnorna i snitt endast 13% av de namngivna personerna. Ett stort problem, menar de forskare som uttalar sig, är att universitetens kunskaper och framsteg inte når den lägre utbildningen.

Till DN kommenterar professor Ann-Sofie Ohlander att det påverkar tjejers intresse för historieämnet. Utan representativa läromedel föds inte igenkänning hos eleverna, vilket blir problematiskt även ur demokratisynvinkel. Än idag kvarstår alltså utmaningar relaterade till utbildning, kön och hälsa för en mer jämlik och rättvis studietid.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

scanner@1.6miljonerklubben.com_20170129_164235-page-004.jpg

Tema 6: utbildning & arbetsliv. Här flyttar man på männens villkor.

elizabeth-lies-6697”När männen får nya jobb på annan ort flyttar familjen med. Kvinnor som flyttar med sina män flyttar ofta till arbetslöshet” rapporterar Liv Beckström, 1983.

Idag färgas utmaningar med utanförskap och ojämställda arbetsmarknadssituationer av såväl att kvinnliga pensionärer lever långt under den genomsnittlige mannens peng som att nyanlända kvinnor inte får samma möjligheter som männen att ta sig in i arbetslivet.

Här flyttar man på männens villkor — Hertha nr 6, 1983.

Skärmavbild 2017-06-15 kl. 22.13.49.pngNär en familjefar får ett jobb som kräver att han flyttar då är hustrun en naturlig del av bagaget. Flyttandet i Sverige sker på männens villkor. Det har man ju anat länge men nu finns detta dystra förhållande också bekräftat med statistik. ”Flyttande kvinnors sysselsättning”, heter en ny undersökning från Familjeforskningsgruppen vid Uppsala Universitet, där kvinnornas sedvanliga roll som bihang till mannen beläggs.

Hur villiga är männen att anpassa sig till kvinnornas yrkesroll? Det är alltid mannen som drar det längsta strået vid en flyttning, konstateras inledningsvis. Nackdelarna är alltid störst för kvinnan. Vad som då händer med jämställdheten i stort och smått är inte svårt att räkna ut — i synnerhet som majoriteten av de svenska män som är gifta eller sammanboende har flyttat minst en gång sedan 1960.

Männen visar sig mycket riktigt tro att kvinnorna är mer villiga att flytta med dem än vad de själva är att följa sina partners (70 % tror att makan/sambon vill följa dem då deras arbete så kräver.) Författaren själv konstaterar att ”det är långt ifrån säkert att männen har en korrekt uppfattning om hustruns beredskap”. Men detta säger ändå en del om den svenske mannens inställning till jämställdhet.jon-flobrant-283324

Välutbildade yngre män med välutbildade hustrur tar störst hänsyn till hustruns behov av ett bra jobb, när de planerar att flytta. Detta beror nu inte på att yngre män är mer intresserade av jämställdhet, poängterar författaren. Viktigare är att yngre familjer allmänt är rörligare, särskilt de med högre utbildning, samt att hustrun med ett bra jobb också har en bra lön som är viktig för familjens levnadsstandard. Men så betydelsefull är aldrig kvinnans lön att hennes behov av jobb kommer först. Makens ord väger alltid tyngst när det definitiva beslutet ska fattas.

Och är mannen arbetslös kastas alla hänsyn över bord. Då tvingas kvinnorna överge intressanta arbeten och regelbunden inkomst för att följa sina män. Sedan blir de ofta själva arbetslösa. Att en man ger upp ett bra jobb för att flytta med sin arbetslösa hustru förekommer så gott som aldrig. Penningen betyder mycket men Patriarkatet betyder mest!

Värst utsatta vid en flytt är lågutbildade, äldre kvinnor. För yngre, välutbildade kvinnor brukar det lätta efter några år. Men för samtliga nyinflyttade kvinnor gäller detta: de tvingas ofta bli hemmafruar mot sin vilja och de som överhuvudtaget får ett jobb måste i åratal finna sig i alltför långa eller alltför korta arbetstider.

Liv Beckström


Fattigpension &  föräldraförsäkring

Idag kvarstår problematik i arbetslivet kopplat till kön, lön och pension. Majoriteten av fattigpensionärerna utgörs av kvinnor — en fråga som Fredrika Bremers förbundsordförande Louise Lindfors fokuserat på. I en intervju med Fria Tidningen påpekar hon sambandet med att det svenska pensionssystemet, som inte tar hänsyn till kvinnors livssituation. Samtidigt är vikten av en jämställd föräldraförsäkring, antal arbetade timmar och den intjänade lönen faktorer som påverkar och kan påverkas av pensionssystemet, som enligt henne måste förändras.

Ojämställda löner påverkar den inbetalade pensionen stort då varje krona räknas –  men systemet täcker inte upp för varken könsrelaterad lönesättning eller det obetalda arbetet i hemmet. Då kvinnor oftare tjänar sämre och arbetar deltid för att hinna med familj riskerar det nuvarande pensionssystemet att cementera arbetsmarknadens ojämställda förhållanden även på ålderns höst, enligt SCB.

christian-langballe-78684.jpg

Idag lever 225.000 pensionärer under fattigdomsgränsen, och sedan 2006 har fattigpensionärerna nästan fördubblats enligt Pensionsmyndigheten. Utöver den ökade risken för kvinnor att bli fattigpensionärer, är sannolikheten även stor för personer som invandrat till Sverige i vuxen ålder eftersom dessa individer har svårt att hinna arbeta ihop en tillräcklig pension under sin yrkesverksamma tid. Även i denna grupp riskerar framförallt hemmavarande kvinnor att drabbas särskilt hårt.

För att tidigare och i högre utsträckning få ut nyanlända kvinnor på arbetsmarknaden har därför regeringen nyligen, tillsammans med allianspartierna, beslutat om en lag som begränsar föräldraförsäkringen. Den avser personer med barn som invandrar till Sverige, och trädde i kraft den 1 juli 2017. ”Lagförslaget är ett steg för en bättre etablering på arbetsmarknaden för utrikesfödda kvinnor. Fler måste få möjlighet att lära sig svenska redan under föräldraledigheten och komma ut på arbetsmarknaden.”

Sveriges Kvinnolobby, som FBF är en del av, publicerade tidigare i år granskningen ”Sidospår & Stickspår” som undersökte just nyanlända kvinnors möjligheter och förutsättningar på arbetsmarknaden. ”Nyanlända kvinnor får mindre, sämre och senare stöd för etablering än nyanlända mänskriver företrädare på UNT.jazmin-quaynor-36221

Granskningen visar också attnyanlända kvinnors och mäns initiala förutsättningar för etablering skiljer sig relativt lite. Skillnaderna ökar dock över tid i Sverige genom att kvinnor systematiskt tar del av senare och sämre stöd för etablering jämfört med män”.
Aktiviteter på deltid samt större ansvar för barn och obetalt hemarbete är också det faktorer som kan bidra till att färre nyanlända kvinnor än män tar del av de möjligheter som finns.

Yrkesutbildningar, snabbspår och subventionerade anställningar inom kvinnodominerade branscher måste prioriteras i överenskommelser” är Svenska Kvinnolobbyns slutsats av granskningen, för en mer jämställd framtid.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Skärmavbild 2017-06-15 kl. 22.13.49Skärmavbild 2017-06-15 kl. 22.13.56

Klicka på bilderna för att läsa den oavkortade originalartikeln!

Tema 6: utbildning & arbetsliv. Kvinnfolksgöra och Manfolksgöra.

Skärmavbild 2017-06-29 kl. 20.01.53

År 1946 rapporterar Fil. Dr. Karin Johansson om den oerhört tunga arbetsbelastningen för bondfruarna i norr, och lägger insiktsfullt värde och vikt vid ordets makt: ordet ”knappso” är nämligen enligt henne en given förklaring till det kvinnoutarmande jordbruket i Övre Tornedalen. Skärmavbild 2017-06-29 kl. 20.01.44.png

Kvinnfolksgöra och Manfolksgöra — Hertha nr 10, 1946.

Förra sommaren tillbringade jag en tid i en by i Övre Tornedalen, som är känd för sin bördighet. Byn omfattar ett 40-tal hushåll. Jordbruket är baserat på mjölkproduktion och att skaffa kreatursfoder är det viktigaste produktionsmålet. Sädesodlingen är av mycket underordnad betydelse.

Den ålderdomliga livsföringen i Övre Tornedalen har konserverat vissa uppfattningar om arbetsfördelningen mellan könen, uppfattningar, som för länge sedan försvunnit på södra och mellersta Sveriges landsbygd. Ju längre norrut man kommer ju mera ökas kvinnornas arbetsuppgifter och i Övre Tornedalen åvilar praktiskt taget allt ladugårdsarbete kvinnorna. En karl befattar sig icke med sysslor, som räknas som kvinnfolksgöra, och som kvinnfolksgöra räknas praktiskt taget allt arbete i jordbruket utom slåtter och skogsarbete.stephan-wieser-284211Det är en otrolig arbetsbörda som vilar på husmödrarna i de som regel barnrika familjerna här uppe i norr. Jordbrukets dåliga lönsamhet har gjort, att bostäderna icke kunnat moderniseras och hushållsarbetet därigenom icke kunnat rationaliseras i den utsträckning som dock skett på landsbygden i andra trakter av vårt land. Men intresset från männens sida att underlätta arbetet för sina kvinnor torde icke heller vara särskilt stort. Detta torde till stor del bero på att männen icke vet vad det arbete vill säga, som deras kvinnor utför. En man bär t.ex. aldrig ved eller vatten, det är kvinnfolksgöra. Inte heller kan han hålla i en kvast, inte ens för att sopa bort snö från yttertrappan.

Alla sysslor som hör till hem och hushåll är tabu för en man, honom till bekvämlighet. Enligt vedertagen uppfattning kan en man icke befatta sig med dylika sysslor för då riskerar han att kallas för ”knappso”. Ordet är av finskt ursprung och betyder veklig, fruntimmersaktig o. dyl. Det kan tyckas egendomligt för den utomstående att detta ord kan ha en sådan ingripande betydelse för arbetsfördelningen mellan könen, men det är icke desto mindre sant.ju-on-90374.jpgAtt husmödrarna ännu i våra dagar finner sig i sin tunga lott hänger samman med att de flesta unga män hämtar sina hustrur på andra sidan gränsen, i Finland, där livsföringen är ännu ålderdomligare än på den svenska sidan. För min del anser jag emellertid viktigare att propagera för att den traditionella inställningen till manligt och kvinnligt arbete på den norrländska landsbygden radikalt förändras.

Pojkarna måste få den inställningen att de likväl som flickorna kan och bör befatta sig med husliga sysslor. I Övre Tornedalen kan man helt enkelt säga att problemet gäller att bryta udden av ordet ”knappso”.

Fil. Dr. Karin Johansson

 


Ord är makt.Bildresultat för män förklarar saker för mig

Den genomslagskraft som ett ord kan ha förevisades, liksom i texten ovan, särskilt väl när ordet ”mansplaining” (en sammansättning av man och explaining) myntades i efterdyingarna av Rebecca Solnits bejublade text ”Män förklarar saker för mig” på temat. Samma sak visar det snarlika ordet ”manspreading”, som refererar till män som sitter bredbent och därigenom tar upp onödigt stor sätesplats främst i kollektivtrafik. Det senare ordet har gjort att vissa städer, däribland Madrid, gått från ord till bokstavlig handling och planerar att införa manspreading-förbud på sina tunnelbanor.

Men liksom texten visar kan också ord med negativa konnotationer, såsom ”knappso”, skapa mentala hinder och på så sätt fungera såväl avskräckande som personligt misskrediterande om det givs utrymme. Inom konflikten mellan exempelvis feminister och icke-feminister har i vissa länder ordet ”feminazi” (en sammansättning av feminst och nazist) fått särskild betydelse för diskussionsklimatet. Polen är ett exempel där ordet ”feminazi” skapat så pass negativa associationer till feminism att få personer, som kallar sig feminister, ens etiketterar sig själva det. roya-ann-miller-196177.jpgTillsammans med den enormt komplicerade och infekterade polska abortdiskursen har ”feminazis” samtidigt kopplats ihop med förintelsen – något anti-abortförespråkare använder för att språkligt illustrera det folkmord de anser feminister försvarar i aborträttens namn. På så sätt har språket blivit ett effektivt medel för att skapa en bild av motståndaren, genom att i detta fall placera feminister i en särskilt negativ position där de sammankopplas med en välförankrad nationaltraumatisk betydelse. Bildresultat för nasty woman

Men i likhet med ordet ”queer”, som en gång utgjorde skällsord för homosexuella, erövrades, omformades och till sist omfamnades av den egna rörelsen finns alltså också möjligheten att omvandla skällsordet till succé. När Hillary Clinton omnämndes ”nasty woman” (”otäck kvinna”) av Trump, resulterade det i att den feministiska rörelsen med öppna armar adopterade ordet, vilket skulle komma att utgöra ett bejublat inslag som slagord på ”Women’s March” . På samma sätt resulterade Trumps anklagelser om att presidentkandidaten Clinton ”spelade kvinnokortet” (”The Woman Card”) i en fullfjädrad kvinnokortlek med beundransvärda kvinnor till karaktärer avbildade på korten. daniel-watson-75027.jpgKanske är således det mest framgångsrika receptet att försöka göra den till synes största svagheten till den sedermera största självklarheten! Vad kan bli nästa begrepp som kastar om könsmaktsordningen?

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Skärmavbild 2017-06-29 kl. 21.21.19hertha 1946 nr 10-page-007

Tema 6: utbildning & arbetsliv. Kvinnliga andelsföreningen Svenska hem.

Bildresultat för Anna whitlock”Länge förberett och i de minsta detaljer planlagt står nu det företag, som är känt under namnet ”Kvinnliga andelsföreningen Svenska hem” färdigt att slå upp sina portar, dvs. det har öppnat egen försäljningslokal med tillämpning av det kooperativa systemets principer”. 

Så inleds Dagny-reportaget om det historiska kooperativet som skulle möta på manligt motstånd i sin strävan att erbjuda kvinnor bestämmanderätt och bra råvaror.

Kvinnliga andelsföreningen Svenska hem – Dagny 1905

Det skulle väl tyckas att de idéer, på vilka kouperationssystemet är fotat, äro av en så sund och samhällsnyttig art, att de i denna sammanslutningens tid icke behövde försvaras eller vidare utläggas. Emellertid har det visat sig, att startandes av ett kooperativt företag alltid stött emot svårigheter och motstånd, särskild från den part som sett saken endast ur konkurrenssynpunkt, med andra ord från handelskårens sida. Så har det även gått med den nya kvinnliga andelsföreningen.

Personalen.jpegEtt systematiskt bojkottningskrig har igångsatts av huvudstadens specerihandlande, gående ut på att tvinga grossisterna att icke inlåta sig i affärer med kvinnornas förening, vilket haft till följd att densamma måste vända sig till utländska firmor för erhållande av en del varor. Trots motstånd och bojkottning har likväl förberedelserna för företagets igångsättande fortgått med oförminskad iver och, som sagt, den nya andelsaffären står nu fix och färdig att emottaga kunderna — vilket med andra ord vill säga föreningsmedlemmarna i ”Svenska hem”.

Svenska Hem: ”Vår mening är att indirekt nedbringa priserna genom att till gängse noteringar tillhandahålla medlemmarna goda och oförfalskade varor och att, där så ske kan, undvika mellanhandssystemet. Den förföljelse som ”Svenska hem” blivit föremål för från Stockholms specerihandlare, har varit synnerligen häftig och kan knappast anses lojal, då det väl bör vara svenska medborgares rätt att sammansluta sig för att göra gemensamma inköp, det enda, som här är avsikten vilket ju också tydligen framgår därav att föreningens butik ej står öppen för andra än föreningsmedlemmar.”

”Kvinnorna har trott sig med detta företag tjäna sig själva, sina hem och sitt land genom att inom de av lagen utstakade gränserna söka nedbringa levnadskostnaderna. Det finnes så många hem, även bland den så kallade medelklassen, där med våra dagars stegrade levnadskostnader, det blivit nödvändigt att se sig om efter möjligheter att minska dessa om ej existenssvårigheterna skola bliva alltför tryckande. En sådan möjlighet är förkortandes av vägen mellan konsument och producent, och det är dit ”Svenska hem” syftar!”Bildresultat för svenska hem

Själva drivfjädern i företaget är föreståndarinnan för Stockholms Nya Samskola fröken Anna Whitlock. Varmt intresserad för den sociala rörelsens olika faser, hade fröken W. sommaren 1904 i England bl. a. studerat dess stora kooperativa föreningar. Full av entusiasm för den idé, som genom dessa fått ett så storartat uttryck, började hon vid hemkomsten söka intressera huvudstadens kvinnor för en kooperativ konsumtionsförening i Stockholm. Förslagställarinnans varma entusiasm för och tro på kooperationsidéns stora sociala betydelse förfelade icke att elda andra liktänkande kvinnor för saken.

File:Anna Whitlock H8D 1912.jpg

Anna Whitlock, grundare av Kvinnliga Andelsföreningen Svenska hem.

Huvudmomenten i de på mötet antagna stadgarna, äro de för hela kooperationsrörelsen gemensamma: kontant betalning, försäljning efter gällande dagspris, överskottets utdelning i överensstämmelse med inköpssummans storlek, medlemmarnas lika rösträtt utan avseende på storleken av deras andelar i företaget, strängt utövad kontroll. Högsta antal andelar en föreningsmedlem får äga är 150, motsvarande en summa av 3000 kr, på det att affären ej må falla i händerna på kapitaliststrävanden.

”I det andelsföreningarna ställa sina medlemmar inför uppgiften att själva förestå ledningen av företaget kräva de samtidigt allmänbildning, trofasthet, karaktärsstyrka och utvecklar kunskap och insikt i många förhållanden. Med andra ord: den befordrar en sedlig och intelligent utveckling hos sina medlemmar. Dessa har såldes den oskattbara fördelen att jämte det de verka för en omdaning av de ekonomiska och sociala förhållandena, även kunna utöva inflytande på karaktären, så att de skala socialt tänkande och sedligt starka människor.”

I kraft av denna sunda allmängiltiga princip bär varje företag, startat i den rätta andan, i sig fröet till framgång. Att ”Kvinnornas andelsförening Svenska hem” alltså har alla förutsättningar att gå en lycklig framtid till mötes kan icke betvivlas.

Svenska hem & svensk ”herstory”

Bildresultat för kvinnliga andelsföreningen svenska hemFå har det gått förbi att SVT:s satsning ”Fröken Frimans krig” bygger på ovanstående händelser i Stockholm. Efter tre succésäsonger väntar 2018 en fjärde, och liksom de föregående  — som fokuserat på bojkotten och motståndet mot kooperationen, kvinnlig rösträtt samt kvinnliga prostituerades situation i huvudstaden vid sekelskiftet —kommer även denna säsong att ha ett specifikt tema. Enligt källor kan temat komma att handla om strejker, konservfabriker och fackförbund.

Bakom satsningen ligger flera års omfattande historieforskning och research, något SVT kritiserades för att inte uppmärksamma i serien eller den tillhörande dokumentärproduktionen som släpptes i samband med säsong tre. Samtidigt kritiserade Grupp 8 medlemmen Ebba Witt-Brattström satsningen för att snarare understryka sexuella förbindelser och konstruerade karaktärsidentiteter, än originalpersonernas livsgärningar och beundransvärda insatser i svensk politisk historia.Bildresultat för fröken frimans krig

Serien har trots kritiken rönt stora framgångar och med säkerhet uppmärksammat den viktiga del av historien som ofta glömts bort i skollitteraturen. Förhoppningsvis gör precis denna sortens satsningar att historien där kvinnor är aktörer i framtiden kommer att räknas till historieämnet: inte uteslutande en separat kvinnohistoria.

Längtar du redan till säsong fyra? För dokumentären om originalpersonerna, följ denna länk!

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Skärmavbild 2017-06-21 kl. 11.38.20Skärmavbild 2017-06-21 kl. 11.38.39

Tema 6: utbildning & arbetsliv. Vår första yrkesinspektris.

År 1921 valdes liberalen Kerstin Hesselgren in i första kammaren som första kvinna i Sverige. När texten nedan publicerades i Dagny 1913 var Kerstin ännu inte politiskt aktiv: något som skulle komma att ändras med besked i och med första världskriget.

Kerstin HesselgrenHennes tillsättning som yrkesinspektris innebar arbete för att förbättra förhållandena för kvinnliga arbetare avseende mat, boende, hälso- och sjukvård och dylikt. Läs om en kvinna som skulle bidra till att förändra den svenska politikens landskap och öppna dörrar för kvinnor i offentligheten.

Vår första yrkesinspektris — Dagny nr 1, 1913.

Den sedan länge väntande utnämningen af en yrkesinspektris har nu kommit. Fredagen den 20 sistlidne december förordades fröken Kerstin Hesselgren till denna befattning. Ett bättre val kunde inte gärna tänkas. Fröken Kerstin Hesselgrens hela utbildning och sociala verksamhet såväl som hennes personliga begåvning och läggning göra henne i alla avseenden sällsynt meriterad för denna post.

Efter att ha avlagt skolkökslärarinneexamen i både Sverige och Tyskland, åren 1896 och 1897, har fröken Hesselgren innehaft en 8 årig anställning som skolköksföreståndarinna vid ”Sällskapet för folkundervisningens främjande högre folkskola” i Stockholm. Åren 1902-1903 företog hon en studieresa till England och avlade därunder ”Sanitary inspection examination”. Vidare har hon studerat hygien vid därtill  Londons universitet hörande Bedford College.

Kerstin Hesselgren. SVT Bild.

Yrkes- och bostadsinspektion har hon likaledes studerat i England, med statsbidrag och bidrag från Fredrika-Bremer-Förbundet till dess studiers bedrivande. Under åren 1906-1909 har hon varit anställd i Stockholms stads hälsovårdsnämnds bostadsinspektion. År 1909 utnämndes hon till inspektris för Stockholms skolkök, vilken befattning hon tills nu innehaft.

Af andra allmänna uppdrag, för vilka fröken Hesselgren tagits i anspråk och som visa till vilken grad man uppskattat hennes mångsidiga kapacitet, kan nämnas att hon för Emigrationsutredningens räkning verkställt utredning om de svenska emigranterna i Liverpool. Vidare har hon under flera år lett Centralförbundets för socialt arbete sociala utbildningskurs samt varit föreläsare för folkbildnings- och fattigvårdsförbundet.

Det är med största tillfredsställelse vi hälsa fröken Hesselgren som vår första yrkesinspektris, då hon i sin person ger så starka garantier för att den post, till vilken hon kallats, kommer att väl fyllas. Och i hög grad glädjande är det, att det sedan länge uppställda önskemålet, att en kvinna med sin speciella insikt och sitt speciella förstående av kvinnornas behov och intressen skulle, förlänad med denna befattning, få komma de yrkesarbetande kvinnorna till mötes, nu äntligen förverkligas även hos oss.


Kerstin Hesselgren & historien

Hesselgren valdes in av såväl socialdemokratiska som frisinnade (liberala) kvinnor, och satt som ”frisinnad vilde” från 1921 fram till 1934 då hon slutligen anslöt sig till Folkpartiet. Hon hann sitta som ordförande i ett flertal organisationer, bland annat Frisinnade kvinnors riksförbund 1921-1930 som 1931 blev Svenska kvinnors vänsterförbund, där hon fortsatte ordförandeskapet fram till 1946.

Hon var också med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad och blev den första kvinnan att företräda Sverige som sakkunnig i Nationernas Förbund samt den första kvinnan i Internationella Arbetsorganisationen.

Kerstin Hesselgren hade ett brett engagemang för socialpolitik och fredsarbete, och till hennes minne inrättades en professur i områden som innefattar just dessa hjärtefrågor. ”Innehavaren av Kerstin Hesselgren-professuren ska vara en utländsk framstående kvinnlig forskare med internationellt renommé inom det samhällsvetenskapliga eller humanistiska området”, enligt vetenskapsrådet.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

1913 nr1-page-002Huvudkälla: Göteborgs Universitetsbibliotek

Nytt tema: utbildning & arbetsliv!

Med annalkande sommarvindar och solen i antågande riktar Herthabloggen ljuset mot utbildning och arbetsliv: ett område där begränsningarna från samhället varit fantasifulla, innovativa och flertaliga. I detta tema ligger fokus på vilka könsrollsförväntningar, utmaningar och framsteg främst kvinnor inom utbildning, yrkesarbete och olika professioner ställts inför. Inte minst har kroppspolitiken inkapslat den tidstypiska synen på könet: från sekelskiftets hysteriska livmodervandringar till karriärskvinnans självklarhet i vår tid.

simson-petrol-110900Tema 6: utbildning & arbetsliv.

Flera av de främsta förkämparna för kvinnlig rösträtt i Europa tillhörde de mer välutbildade och yrkesverksamma kvinnorna i sin samtid — med ekonomiska resurser kunde regelverk omförhandlas och steget in i universitetsvärlden återupptas i gränslandet mellan 1800 och 1900-tal. ”Återupptas?” undrar du kanske nu. I detta läge är det väl värt att påminnas om att det inte bara är de faktiska vetenskapskvinnor, yrkeskvinnor och filosofer som bidragit med oförglömliga insatser som sopats under mattan i den snäva historieskrivningen — Ada Lovelace för att nämna en. Också historien om hur den yrkesverksamma eller utbildade kvinnan i olika tidsåldrar utmanat eller välkomnats av samhället har lyst med sin frånvaro.

Med upplysningen och dess vetenskapsrevolution kom nämligen uppdelningen mellan den privata och professionella sfären att bli strikt, med följderna att de kvinnor som arbetat jämsides sin partner i hemmets verkstad med astrologi, vetenskap eller botanik uteslöts från universitet och därmed även lärlings- och utbildningsmöjligheter såväl i som utanför hemmet. Läroplatser, vetenskapskvinnor och innovatörer gick förlorade då hemmet blev synonymt med familjen och kunskapen med universiteten. Kvinnor som Maria Sibylla Merian, Laura Bassi och Maria Margarethe Winkelmann skulle länge sova i skuggan av de manliga motsvarigheternas uppmärksamhet, och många är ovetande om främst de italienska universitetens kvinnliga professorer – en tradition som bröts vid 1800-talets början. Inte heller skulle eftervärlden tala om Fatima bint Muhammad Al-Fihri Al-Quraysh, grundare av Al Quaraouiyine universitetet i Marocko som ännu används. Först 1889 skulle trenden brytas då matematikern Sofia Kovalevskaja utnämndes till professor vid Stockholms Universitet.

Bildresultat för Al Quaraouiyine universitetet

Al Quaraouiyine Universitetet i Fez, Marocko.

Samtidigt är det mer än välkänt att kvinnor ur de mindre välbeställda ekonomiska skikten ständigt genom historien arbetat sida vid sida med övriga familjen, och i många fall visat prov på särskilt innovativ företagsamhet och inte minst oerhörd uthållighet under särskilt påvra förhållanden. I och med den industriella revolutionen förändrades kvinnans position, från arbete jämsides mannen, till det sedermera traditionella, från början borgerliga, hemmafruidealet. Den ensamme försörjaren blev därmed ett ideal som skulle komma att leva vidare in i vår tid.

Industrialiseringen skapade fler jobb för kvinnor i västvärlden att söka, samtidigt som dessa var mindre avancerade i utförandet och därför genererade lägre lön. Arbeten som tidigare kunde genomföras i hemmet, och varvas med hushållsarbete, flyttades till fabriksmiljöer. Arbetsflytten till fabriker förvandlade även tidigare kvinnokodade yrken till mansdominerade sådana. Kvinnolönerna i fabrikerna sågs som dessutom kompletterande till mannens, och i takt med att det borgerliga kvinnoidealet växte fram försvårades även möjligheterna till självständig försörjning. Graviditetsrisken minskade samtidigt kvinnors fabriksanställningar då möjligheten till familjeplanering var kraftigt begränsad. På sikt gav industrialiseringen en förskjutning i arbetsdelningen mellan könen, samtidigt som unga kvinnor från medelklassen fick möjlighet att fylla kontoristpositioner inom robert-katzki-119130industrin eller börja arbeta som småskollärare eller butiksbiträden.

För kvinnor i Europa blev de två världskrigen därför, oavsiktligen, en stor frigörelseprocess från hemmafruidealet: medan männen kämpade på krigsfronten krigade kvinnorna på hemmafronten. Deras yrkesverksamma tid kom att motbevisa många argument i det seglivade rösträttsmotståndet, även om det i exempelvis Frankrike skulle dröja ända till 1948 och i den österrikiska kantonen Appenzell Innerrhodens Landsgemeinde till 1990 innan rösträtten var ett faktum. Samtidigt finns flera exempel på kvinnor och män som nekats utbildning med hänvisning till hudfärg eller etnicitet – ett av de mer kända exemplen är fallet Little Rock Nine 1957 i Arkansas, USA. Om detta har en av studenterna, Gloria Ray Karlmark, berättat: medborgarrättskämpen tillika patentingengörens historia från Sommar i P1 finner du här.les-anderson-197904.jpg
I Sverige beskrivs just möjligheten till högre utbildning, stöttat av CSN, som en fundamental förklaringsfaktor till att kvinnor med olika sorters socioekonomisk bakgrund på 60-talet kunde erövra nya områden i de manligt dominerade universitetsinstitutionerna. Idag utgör kvinnor den mest välutbildade parten av de två könen, och cirka 50 % fler kvinnor än män finns registrerade vid högskole- och universitetsutbildningar i Sverige enligt SCB. Samtidigt utgör pojkars fallande prestationsresultat i skolan grogrund för oro och uppmärksamhet. ”Anti-pluggkultur” krockar med den generella trenden av duktiga flickor, som lägger mycket och noggrann tid på skolprestationerna, vilket bland annat förklarar de stora resultatskillnaderna enligt Skolverket.
raoul-ortega-154963
Än idag nekas dock kvinnor världen runt på grund av sitt kön såväl utbildning som egna försörjningsmöjligheter, jämställda löner och rättvisa chanser att ta sig ut ur fattigdom och in i historieböckerna. Även om majoriteten av de 757 miljoner människor i världen som inte kan läsa en bok eller skriva sitt namn är kvinnor enligt UNICEF, så går utbildning och riktade insatser mot just flickor och skolgång nu framåt. Låt oss hoppas att vägen dit går fort och att varje person i framtiden har rätt till såväl utbildning som arbete, oavsett kön, etnicitet eller ekonomi.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Fotografier: https://unsplash.com/

Nyfiken på mer? Läs Londa Schiebingers bok ”Has feminism changed science?” & Lennart Schöns ”Vår världs ekonomiska historia: Den industriella tiden” som legat till grund för detta inlägg!

Tema 5: familj. Abortfrågan [specialinlägg].

Skärmavbild 2017-04-22 kl. 16.50.27År 1935 diskuteras ett synnerligen brännande ämne i Hertha: abortfrågan. Genom Lena Lennerheds arbete, professor i idéhistoria, ges en målande beskrivning av artiklens samtid och abortfrågans sedermera utveckling. Följ med på en berättelse om kvinnokroppar, abortörer och moderskapsövertalning – vad är vår samtidskännedom utan vetskapen om historien bakom dagens självklarheter?

Abortfrågan — Hertha nr 2, 1935.

Bildresultat för karl schlyterStatsrådet Schlyter förklarade sig med stort intresse ha tagit del av de utlåtanden över abortkommitténs preliminära utkast, vilka hittills avgivits av hörda kvinnoorganisationer. De voro genomgående burna av en ansvarsmedveten inställning till det svåra sociala problem det här gällde att lösa, och de röjde en egenartad principiell motsättning till den ensidigt maskulina uppfattning som allmänt härskar exempelvis bland äldre läkare och jurister. I sakfrågan ville herr Schlyter inte yttra sig, så länge frågan låg under kommittébehandling.

Ingen meningsskiljaktighet lär kunna råda därom, att icke det samhällsonda varom här är fråga i första hans bör motarbetas därigenom att samhället inriktar sig på att försöka undanröja de sociala missförhållanden av olika slag, som utgöra bakgrunden för aborttrafiken, framför allt genom en förbättrad moderskapshjälp. De flesta torde också anse av vikt att upplysning sprides i sexuella frågor, däribland särskilt om de antikonceptionella medlens stora företräden framför fosterfördrivning såsom ett sätt att begränsa barnantalet i de fattiga familjerna och över huvud såsom medel till födelsekontroll. Med all energi bör även upplysningen om de med fosterfördrivningen förenade farorna bedrivas.

lisheng-chang-239427Den konsulterande läkaren skall stå den unga kvinnan bi och söka övertyga henne om att det finns otaliga kvinnor som under havandeskapets första månader i det depressionstillstånd, vari de då befinna sig, önskat få havandeskapet avbrutet, men om de lyckats övervinna denna frestelse fått en helt förändrad syn på saken längre fram, när moderskänslorna vaknat, och då tackat Gud att de träffat rådgivare som förmått dem att avstå från sitt uppsåt. Läkaren skall tala om för förstföderskan att abortoperationen ingalunda är riskfri, att om den genomfördes utan annat men för kvinnan det dock förekommer att hon blir steril får sitt återstående liv, och att de kvinnor äro många som genom hela livet bittert fått ångra det dyra pris de sålunda fått betala för sitt havandeskaps avbrytande.

Jag har redan i Oslo uttalat sympati för kravet på straffrihet för kvinnan, yttrade herr Schlyter, men jag ser icke bättre än att ett överlämnande av amorterande åt läkarnas fria skön måste verka mera avtrubbande på den allmänna reaktionen mot avbrytande av havandeskap, än om läkarens rätt att företaga abort begränsas till vissa fall, däribland det av kommittén föreslagna, att ”barnets tillkomst skulle försätta kvinnan i svårt närläge eller eljest för hennes välfärd medföra allvarlig fara, som finnes icke kunna avvärjas på annat sätt.” Man tycker att det skulle vara ett stöd för läkaren att, när abort begäret i oträngt mål, kunna hänvisa till att hans befogenhet är i lag strängt begränsad.


”Historier om ett brott” —  abortfrågans utveckling

Idéhistorikern, tillika professorn, Lena Lennerhed har forskat om den svenska abortfrågans utveckling: många års arbete som utmynnat i en synnerligen läsvärd och intressant bok. ”Historier om ett brott” fokuserar på svenskt 1900-tal och den successiva liberaliseringen av abortpraxis och lagstiftning, fram till den nuvarande abortlagens införande år 1975.

Bildresultat för lena lennerhed

Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.

Framförallt vidhölls riskerna med aborter utförda hos dessa abortörer av läkare, men Lennerhed menar att hennes forskning visat på att många abortörer var kompetenta inom sitt område. Kvinnorna själva, mestadels medelklass och utbildad arbetarklass, som trodde att de fick hjälp av läkare värdesatte den medicinska säkerheten.
Via sina nätverk fann kvinnor den hjälp de sökte, oavsett lagens långa arm som dömde såväl abortör som aborterande kvinna för ingrepp som upptäcktes. Läkarnas syn på illegala aborter var alltjämt att de var förenade med livsvara: de fall som inte tillstötte komplikationer utgjorde inte det underlag den medicinska vården kom i kontakt med.

”Pengar eller patos brukar vara grunden för abortörers illegala verksamhet” skriver Lennerhed. Den ljusskygga verksamheten sågs av myndigheterna som ett allvarligt problem, och 1938 genomfördes en lagändring som tillät abort på medicinsk (hälsorisk), humanitär (våldtäkt/incest) och eugenisk indikation (sinnessjukdom eller så kallade oönskade arvsanlag: exempelvis troddes kriminalitet och prostitution kunna gå i arv inom familjer). Den sociala indikationen uteblev däremot, och aborttillgängligheten förblev i praktiken mycket restriktiv. Liksom pengar ofta var abortörens motiv, var det även många kvinnors skäl till abort: de hade helt enkelt inte råd att föda fler barn. Aborterna fortsatte illegalt, och abortörer — såväl kvinnor som män — fortsatte att bistå de kvinnor som sökte. I många fall utförde även kvinnorna aborten på sig själva, hemma.
dakota-corbin-243775.jpg
”Dessa kuratorer är den första frontlinjen i kampen mot aborterna” — abortkuratorerna, som nämns i artikeln, hade som främsta uppgift att övertyga kvinnan om att hon ville bli moder och behålla barnet. Barnafödandet var såväl en naturlig kvinnoönskning som en plikt. Framförallt kunde kvinnan i den begynnande graviditetens mentala tillstånd genomföra ”överilade handlingar”: abortkuratorernas främsta uppgift var därför att övertyga och vägleda kvinnorna in i moderskapets trygga famn. I Sverige var motståndet mot abortverksamhet stort bland läkare, med undantag för ett fåtal som förespråkade liberalare lagar. Då, liksom nu i abortrestriktiva länder, var ingreppet en pengafråga: de fattigare kvinnorna led större sannolikhet att råka illa ut eftersom de kunde betala mindre, och i många fall inte alls hade råd att utföra en abort.

web-valborgsmassoafton_001---kopia

Ingrid bergman & Lars Hanson i ”Valborgsmässoafton”.

 

1930-talet är samtidigt en mycket speciell era i populärkulturen, samtidigt som abortfrågan diskuterades från 1900-talets början till dess mitt togs den upp och flätades in i den svenska samtidens litteratur. ”Droppar i folkhemmet”, ”Gula kliniken”, ”Bland malströmmens hvirflar”, ”Synkoper”, Agnes von Krusenstiernas ”Systrarna von Pahlen” svit och ”Månen över lund” är exempel på verk skrivna av kvinnliga författare som adresserar abortfrågan. Såväl genomförda aborter som övervägandet av abort skildras, och både förespråkare och kritiker använder litteraturen för att framföra sina ståndpunkter.

Bildresultat för kvinnogatan krusenstjerna

Kvinnogatan av Agnes von Krusenstjerna

Under 1940-talet produceras film, med abort som skildrat tema. ”Gula kliniken” filmatiseras, och filmer som ”Valborgsmässoafton” blev publiksuccér. I Hertha nr 10, 1942, kritiseras samtidens ”abortmentalitet” som måste bekämpas. Samtidigt ställer sig Fredrikorna kritiska till att endast kvinnorna stämplas som ansvarslösa, medan männen är fria från skuld — i själva verket borde skildringen visa sanningen och vända på skuldbeläggandet, fastslår de.

Gula Kliniken – filmaffisch.

Fredrika Bremer Förbundet tog, liksom andra kvinnoförbund, sent ställning för en fri aborträtt. Det skulle dröja till dess att kvinnors resor till Polen avslöjats 1963, och den i kölvattnet livskraftiga debatten om aborträtten, innan abortfrågan väckte ställningstaganden för och emot. Också RFSU, som med Elise Ottesen-Jensen hade förespråkat abort och preventivmedel för arbetarkvinnornas överlevnad, blev successivt mer och mer tystlåtna allteftersom de blev mer och mer accepterade i samhället.

Rådgivningsbyråer av 1930-talets abortkurerande-karaktär kvarstod, och fortfarande på 50-talet innebar den mycket långa utredningen ofta sena aborter och ett absolut blottat privatliv. Tanken var att desto längre aborten sköts upp, desto mindre skulle kvinnan vilja genomföra den. Efter att socialmedicinska anledningar infördes 1946 ökade antalet beviljade aborter, men 50-talet skulle bli ett mycket restriktivt årtionde. De kvinnor som ville genomföra aborter ansåg det ofta inte lönt att söka hjälp hos staten, istället vände de sig direkt till annan verksamhet. Det ”positiva förmyndarskap” som troddes ligga bakom nedgången skulle komma att få sin sanning motbevisade då Polenaffären avslöjades — kvinnors resor utomlands för den hjälp de räknade bort i Sverige.

Lovisa Hellsten, redaktör Herthabloggen

Historier om ett brott: illegala aborter i Sverige på 1900-talet – Lena Lennerhed, professor i idéhistoria

1935-page-007.jpgSkärmavbild 2017-04-22 kl. 16.59.55